Vi har en liten flock får. Jag brukar hävda att vi verkligen inte behöver en vallhund då fåren är så tama och väldigt enkla att hantera.
Perry tycker att fåren är roliga och spännande, särskilt lammen. Han har tidigare visat sig kunna stå emot någon av tackorna i en dörr eller så men har inte direkt varit till hjälp på riktigt.
Fårens hö är nästan slut och på grund av den sena våren gäller det nu för oss att se till att de betar ”rätt” så att det gröna räcker på bäst sätt. Fåren har inte riktigt samma åsikter och vill gärna vara i fel hage.
Av olika anledningar var strömmen av och fåren i fel hage i morse. Perry och jag gick ut med en påse bröd och lockade in dem i rätt hage. Peace of cake.
Men när jag stängt grinden och började gå bortåt för att sätta på strömmen trängde sig en av tackorna glatt ut genom trådarna och kom till mig. Och när jag skulle ha in henne igen ville hela flocken komma ut igen. Gah!
Men. Här kommer alltså vitsen med en vallhund!
Den förrymda tackan står några meter utanför grinden. Jag står i grindhålet med trådarna i ena handen och en liten yster fårflock runt benen.
Med en armrörelse viftar jag åt Perry i riktning åt tackan. Och han springer då runt henne och trycker henne mot grindhålet och resten av flocken. Jag kan då stänga ordentligt och skynda mig att slå på strömmen ordentligt.
Tack så mycket för hjälpen, Agent Perry!
Haha! Vad bra, han vet att han är en vallhund alltså!
By: Maria Lavin on onsdag 22 maj, 2013
at 12:17
Maria, vet inte om det bara var tur, men det funkade. Med era får visste han ju inte hur man beter sig 😉
By: AK on onsdag 22 maj, 2013
at 15:02
Va kul att få använda honom lite till sånt! Han är en väldigt begåvad agent!
By: Madelen on onsdag 22 maj, 2013
at 13:49
Nuuuuuu vill jag ha uppdatering om ditt lägerbesök 🙂 . Kan jag inte gå kurs så måste jag ju läsa om andras kurser 🙂 .
By: Madelen on onsdag 10 juli, 2013
at 9:13