Skrivet av: bacillen | fredag 23 april, 2010

svammel…

Tänkte svamla ur mig en blogg så här på fredagskvällen. Har ju definitivt försummat bloggandet hela veckan.

I måndags åkte jag till vårdcentralen för att ta bort agrafferna på magen. Någon sa att det ser ut som ett blixtlås med såna….jag hade fem små blixtlås på magen 🙂

Doktorn hade inte en sån specialtång som man plockar bort agraffer med. Han fick ta en tång och dela dem, sedan en pincett och lirka loss dem. Jag trodde det skulle göra ont men jag kände bara ett lätt obehag och framförallt tog det rätt lång tid. När han fått bort allt tejpade han ärren och tyckte att jag skulle fortsätta med det, tydligen blir de snyggare då Och det är ju viktigt med tanke på bikinisäsongen… *ASG*

Jag hade under helgen haft rätt ordentligt ont i magen. Smärtan kändes mest som magkatarr. Jag ringde dietisten och frågade vad hon trodde. Hon sa att det nog var på grund av att jag bara drack och så fick jag grönt ljus att starta med mosad mat redan då.

Min snälle son gjorde skramlade ägg åt oss två till mellanmål och det var himmelskt!

Att få äta mer fast föda gör verkligen skillnad. En del skillnad på vågen också… När man bara dricker fullkomligt rasar vikten, ca ett halvt kilo per dygn… När jag nu börjat med mer riktig mat går det inte alls så fort och det är nog bättre för kroppen. Totalt(inklusive det jag tappade före operationen) har jag nu gått ner 13 kg.

Tisdag=körövning. Det var gott att komma iväg och träffa de goa vännerna i kören. Men sången kändes som hej kom och hjälp mig! Jag vet inte var min andning tagit vägen..? Nå, det blir nog bättre snart.

Onsdagen blev en sån där mellandag. Gjorde inte mycket mer än att följa med Kerstin på fotbollsträning. Passade på att träna Kråka på parkeringen. Hade till och med varit så redig att jag gjort en plan, nedskriven och allt 🙂 Vi tränade framförgående, först i små delar, sedan var jag tvungen att prova kedjan… Naturligtvis när Kraxet började bli rätt trött i huvudet. 🙂 Men faktiskt så tror jag att jag är ett bra utförande på spåret. Kråka älskar att går före och momentet har utvecklats från ”frivilligt skenande ut från sidan” till ”stadigt gående rakt framåt” Nu är det ställandet som ska bli riktigt stadigt innan jag fortsätter kedja.

Riktigt kul att träna var det och Kråka var jättebra! Lagom mycket störningar med folk på parkeringen och fotbollsspelande karlar på ena planen och fotbollsspelande småtjejer på andra.

I torsdags blev allt lite för stressigt. Jag höll på att missa en tandläkartid men kom iväg i sista sekunden. Sen red Kerstin Bellis på eftermiddagen och det drog så klart ut på tiden för oss i stallet, det är ju så mysigt. Kom sent hem och åt för fort. Sen iväg på fotografering med kyrkorådet. Fick verkligen ont i magen och det höll i sig hela kvällen. Kröp ömkligt under täcket vid niotiden. Kanske en läxa jag måste lära..? Det går inte att stressa i sig maten. Ser jag att jag inte hinner sitta i minst tjugo minuter får jag välja nåt som går att äta i farten, typ en banan, och ta middagen senare. Annars går det åt pepparn. När jag får ont kommer lite ångest och rädsla som brev på posten. Jag är rädd för att alltid ha ont, att magen inte ”skärper” sig… Men i övrigt måste jag ändå säga att jag psykiskt är så himla mycket starkare än vad jag trodde att jag skulle vara nu. jag funderar mycket och jag upptäcker saker om mig själv. Jag planerar och tänker framåt på ett sätt jag inte gjort på länge, det känns väldigt bra!

I dag är det fredag och det har varit en skön dag. Jag har inte stressat nåt och då är magen glad. Har småstädat hemma lite…men inte ordentligt, det får vara lite till. Saknar mammas röjande. Gabriel och jag skrattade åt hur fort det blev rörigt sen hon åkte. 🙂

På övervåningen leker tre glada småtjejer. Kerstin har övernattningskalas med de två bästa vännerna. Innan de försvann upp har de pysslat i köket. De har gjort fina pimpade pappersaskar och att lägga i askarna har det gjorts hästgodis i långa banor. I ugnen torkas nu äpple, morot och banan. Vi får se vad kusarna kommer att gilla det 😉

Joel spelar hårdrock högt på sitt rum i ren protest tror jag…men kom ner för att lyssna att det inte var för högt för oss 😉 En väldigt omtänksam tonårsrebell det där 😀

I morgon är en viktig dag. I morgon flyttar Ubor till stallet. Kerstin längtar som en toka…och det gör jag också. Ska bli så underbart roligt att lära känna en ny hästindivid.

Annonser

Responses

  1. Åh så skönt att höra att du är bättre och att du börjar vänja dig vid ditt ”nya” liv! Kram,

  2. Nästa gång jag ser dig kommer du ju typ vara… pytteliten! 😉

  3. Roligt att läsa om din vardag under en vecka.
    Så skönt för dig att få börja äte lite mer fast föda 😀
    Hoppas magen bara blir bätrte och bättre!!

  4. Vad modig du varit så här långt! Vilket beslut du tagit 🙂 Krya på dig och lycka till mest i hela världen med allt. Nästa gång vi ses kommer du ju vara inte liten, men mycket mindre.
    Massa kramar från oss

  5. Har nu läst igenom din första resa. Din tuffa resa AK. Vet du att när du skriver att du redan känner dig psykiskt starkare så märks det på ditt sätt att fortsätta skriva i bloggen efter den här fasen. Fokuset förflyttas redan till allt du har i livet som är gott. Därför vet jag att du tar dig igenom det här på bästa möjliga sätt. Du är en positiv person som tagit dig igenom inte bara en fysiskt påfrestande sak utan kanske också det värsta, rädslan över att förlora det goda runt omkring dig. Jag vet att det här kommer förändra fler saker i ditt liv och med den styrkan du bygger upp kommer du förflytta berg.

    • Tack så oerhört för de orden Ida!


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: