Skrivet av: bacillen | söndag 11 oktober, 2009

Nostalgitripp och bäbisgalenskap

Utfärdar en varning. Känslig och personlig blogg idag…

För 14 år sedan gick jag en utbildning som hette Team Jesus generation. Ett läsår med flera veckors utbildning på folkhögskola, resten av tiden arbetade vi i en församling med barn och ungdomsarbete. Det året förändrade mig. Mitt liv tog helt nya vändningar, dels vad gäller min tro på Gud,men också i många övriga aspekter.

Till Lidköping kom det första teamet 1989, alltså 20 år sedan.

I helgen har vi haft återträff och 20-årsjubileum.

Jag tog Joel med mig i helgen. Min vackre son, som blev till och föddes under detta, för mig, turbulenta år. Det är en annan historia, men det var såklart inte alldeles enkelt att som ogift och ensamstående bli gravid under en kristen utbildning… Jag är numera sedan över elva år gift med Joels pappa…men det är också en annan historia 😉

Så till helgen då!

Återträffen började redan i fredags men på grund av att jag hade klickerkurs på klubben i Alingsås på lördag förmiddag fick vi komma lite senare. (Kursen gick för övrigt rätt bra trots att jag blev ensam instruktör då M var dundersjuk. Kanonekipage allihop med potential utöver det vanliga)

Joel och jag klämde in ett besök hos mamma på sjukhuset före det var middagsdags på EFS-kyrkan i Lidköping. Lilla Mamma, vad jag längtar tills du får komma hem. Och hem till oss så att vi får ta hand om dig.

Kära återseenden på återträffen. Gamla vänner från teamtiden, folk jag inte träffat på många år. Och så vännerna i församlingen, där vi var med i många år. EFS i lidköping är på många sätt min hemförsamling och mitt hjärta finns verkligen där. Faktum är att jag blir alldeles rörd bara av att tänka på vad den kyrkan men främst de människorna har betytt för mig. Inte alldeles enkelt att formulera i skrift…

I lördags på kvällen återöppnade vi ”Cafe öppet hus”. Under massor av år(1992-2002??) fylldes kyrkans lokaler med ungdomar på fredagskvällarna. Det spelades rock i musikrummet och på scenen, det bakades och såldes kladdkaka och det umgicks på ett enkelt och okrystat sätt. Alla var välkomna. Jag har jobbat med cafeet både som ”teamare” och senare som anställd. Att ett kyrkligt arrangemang kan få ett sånt genomslag bland ungdomar är inte vanligt. Alla kom, både de som var tuffa och de som var töntar 😉 Både gamla och unga. Till och med en och annan alkis rullade in framåt natten för en billig kopp kaffe och några värmande ord. Föräldrar kom och fick vara med, umgås med sina ungdomar alldeles avslappnat. Men framförallt samlades vi runt musiken…..musiken som för oss i kyrkan hade sin rot i Gud. Men då ska ni inte tro att det spelades kristen musik i någon högre grad. Nej nej, rock’n roll såklart. Och hårdrock och punk. Allt funkade!:D  Och när kvällen led mot sitt slut samlades vi ganska många runt ett ljus med några gitarrer och lovsångerna till Gud. Alla ungar stannade så klart inte till kvällsandakterna, det var inget tvång, vi bedrev inte evangelisation på det viset… men jag vågar tro att ganska många gjorde kopplingar och kände saker under de här kvällarna som de kommer att falla tillbaka på senare i livet.

I går var det helt omöjligt att inte bli knäsvag över att höra musiken, smaka kladdkakan och bara känna feelingen….igen. Samma känslor.

Jag fick också visa upp ”teambäbisen” Joel. Väldigt roligt! Dels på grund av det ovanliga i att det föds en unge under de omständigheterna… Dels på grund av att Joel är en fantastisk och vacker kille som alla mer eller mindre blir imponerade av. 😀 (skryter ohejdat!!)

Per, Åsa, Erik, Larsson, Magnus, Jessica, Anna-Karin, Erland, Anna-Britta, Lisa,  Rickard, Susanne och alla som jag inte finner i minnet nu, ni har betytt så mycket och kommer alltid förbli en viktig del av mitt liv.

<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<

Jaha och så bäbisgalenskapen då. Fina vännerna H&M har äntligen fått sitt efterlängtade kärleksbarn, lilla S.

Jag dör. Mitt hjärta klarar inte nyfödda bäbisar. Det är på snudden att jag börjar laktera, det säger jag er… 😉

Lilla S är vacker som få nyfödda! Jag ska fråga om jag får ta några bilder och visa…

I veckan ska Kerstin och jag åka hem till S och nosa på henne. Vi har blivit lovade att vi får hålla henne varsamt om vi inte är snuviga. Kerstin säger varje dag att hon bara inte får bli snuvig! 🙂 Jag har dock faktiskt redan varit och tjuvnosat på lilla S, redan i veckan tittade jag in och fick hålla och beundra det då bara nio dagar gamla underverket.

Helt smärtfritt är det inte, tårarna rann hela vägen hem från bäbisnosandet. Vi kan inte få fler egna barn, min kropp har gått sönder och fungerar inte till det ändamålet mer. Jag sörjer det en del, speciellt när jag blir påmind på nära håll om miraklet det innebär att få välkomna en ny människa till världen. Jag får hoppas att ni nyblivna föräldrar i min närhet kan förlåta mitt ogenerade älskande av er lilla 😉 För kärlek är det, omedelbar och intensiv.

Personligt som sagt…

Annonser

Responses

  1. kramisar Anci…

    du e så wow-bra 😉

    ha det bäst

  2. Jag gillar verkligen dig och ditt sätt att skriva om allt du vill dela med dig av – kram!

  3. Mmmm, blir så varm i hjärtat av denna din blogg.
    Saknar min scouttid så när jag läser om din Team tid, vi hade liknande i vår Missionskyrka och jag bara älskade dessa underbara kvällar, helst sångerna, gitarrerna, de tända ljusen, närheten till det större och värmen i kroppen.*kram*

  4. Tack för att du delade med dig!
    Jag önskar jag kunde ha din tro, det gör jag verkligen!

    Kramar i massor!

  5. Vilket underbart personligt inlägg! kram Ylle

  6. Mysiga fina människa! Ditt fina inlägg gav mig en varm och finstämd start på veckan.
    Skulle gärna höra om de där ”andra historierna” också en gång när du har lust…

  7. Låter som du haft en underbar och känslofylld helg. *kramar*

  8. Härligt att läsa detta! Underbart att du engagerar dig så och du är underbar du med!

  9. Mycket fint inlägg, din kärlek till din familj och medmänniskor riktigt siprrar över till oss som läser, goa människa!
    Blir lite nyfis på vad som hände när Joel kom till såklart. Du är full av hemlisar. Någon gång måste vi få sitta ostört och bara prata.
    Krama!

  10. Massor av tack för att du tog kursen ensam i lördags! Det gjorde gott att få sova bort den förmiddagen.
    Det låter som ni har haft en helg, verkligen fylld med känslor till bredden!

  11. Vilken varm och god berättelse. Vad roligt att din alldeles egen temabebis följde med dig på träffen!

  12. Vad härligt att det var så roligt på återträffen och allting! När jag läste den första meningen i inlägget så trodde jag det skulle följa nåt TRAGISKT, eftersom ”känsliga personer varnas”…

  13. Vad härligt du verkar haft det! Kommer ihåg mina år i SMU och Tonår på fredagskvällarna samt mina underbara konfirmationsläger, ja två stycken.
    Och du: Joelar ÄR underbara!!! :-))
    Förstår sorgen över att inte få fler barn – delar den pga den Multilpa Jävla Sjukdomen gör att jag inte orkar få eller ta hand om fler.
    Älskar barn och är oerhört tacksam över min son – som jag vet att du är över dina underbara barn.
    Vi hörs snart!

  14. Du är så himla fin AK!
    Jag förstår att det är jobbigt att inte kunna få fler barn, jag är helt säker på att du är en helt fantastisk mamma 🙂


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: