Skrivet av: bacillen | lördag 12 september, 2009

Trötta funderingar…

Det är sent, jag har just landat i soffan efter en heldag på Liseberg med familjen. Vi har haft en kanondag! Åkt allt som är kul plus lite till och när vi åkte hem var vi skönt möra i kropparna och yra i knopparna. Lilla K har åkt Balder för första året….fyra gånger! 😀 Jag har tvingat mig att åka läskigheter som ”Uppskjutet” och ”Uppkastet”…jag menat -svinget 😉

Hundarna har varit hos Elsa. Vi lämnade dem där redan i går kväll efter en trevlig middag hos henne och Johannes. Stort tack för god mat och trevlig samvaro! Kråka hade tydligen väldigt svårt att komma till ro och höll dem vakna lite väl länge…lilla krax ville visst inte sova borta. I dag kom ett sms från Elsa att Kråka ju betedde sig som en ”vanlig hund” och när vi hämtade hundarna nu i kväll sa hon att Kråka är ”helt annorlunda utan dig” Tex så har hon och Diesel varit lösa tillsammans, både ute och inne….vanligast är att krax tar varje chans att trycka till Diesel annars…. Jag vet inte vad jag ska tro eller tycka. Visst är det strålande att min hund uppför sig bra när hon är borta(förutom nattincidenten då) tro inte att jag tycker annat! Men varför gör hon det? Vad är det jag tillför? Är det att hon blir tuffare när jag är med? Eller är det tvärtom så att jag tar fram de dåliga sidorna hos hunden? Jag blir ganska fundersam…. När är hon sig själv och är jag ens bra för henne?

I onsdags var Kråka och jag på tävlingsträning i göteborg. Platsen var en grusplan med en hel del trafik runtomkring och det var en hel del hundar och folk där. Kråka var helt omöjlig att träna med…hon var jätteberörd och fullkomligt borta. Hon tyckte till och med att det var äckligt att gå på gruset. Jag fick sänka mina kriterier nästan omedelbart till att bara handla om att leka på plan…men till och med det var för svårt för Kråka i det läget, lite kamplek fick vi till men kastade jag leksaken kunde hon inte ens ta den från marken. Hon åt godis men mer än så var det inte. Efter att alla tränat klart tog jag ut henne igen och det lossade marginellt.

Kråka löper så det är väl kanske nåt jag kan ha som bortförklaring… 😉 Men ändå. Himla trist kändes det i alla fall. Så mycket miljöträning och tävlingsträning vi hållt på med det sista så borde hon väl inte falla igenom så här…eller?

För att vi skulle få lite revanch kom Elsa hit i torsdags och vi gick ner i skogen och körde upplet med hundarna. Kråka och Diesel fick turas om att hämta föremål i en korridor. Vi hade lagt ut 8 föremål och de hämtade 4 var. De var himla duktiga! Jag vet inte hur mycket det peppar krax att kolla när Diesel jobbar men hon var relativt fokuserad hela tiden. Då och då ber hon om hjälp och där behöver jag bli bättre på att inte hjälpa. När alla föremål var inhämtade tränade vi stadga med hundarna nära varandra och kastade föremål, lekte och grejade, allt medans hundarna fick hålla sig stilla. Diesel är en fena på det medan Kråka inte tränat så mycket på det viset. Men hon var ändå duktig och fattade konceptet rätt fort. Bra träning! Och dessutom slipper jag ha jycken uppbunden i skogen när jag får det att funka helt…hon joddlar ju som en tok uppbunden 😉  Tack Elsa för en trevlig lunchdejt och bra träning! Skönt med bra skogsarbete som motvikt till kass tävlingsträning…

Det är inte världens enklaste jycke jag har känner jag. Och jag känner mig inte som världens tränare…. Just nu betvivlar jag starkt att jag lyckas ta henne dit en bättre förare hade lyckats för länge sedan.

Som sagt, trötta funderingar. I morgon känner jag säkert annorlunda.

Annonser

Responses

  1. Det är klart att du är bra för Kråka!! Tro inget annat! Jag tror att du tillför en trygghet som Kråka verkligen behöver. Jag tror också som du sa att det har blivit bättre mellan Kråka och Diesel eftersom de fått vara tillsammans under ordnade former (även innan helgen) och fått bra erfarenheter. Jag tror det kommer gå bättre och bättre med dem i fortsättningen.

    Hon var verkligen inte glad när jag tog ut henne ur bilen på Schäferklubben i Uddevalla 😦 Det var en väääldigt liten och låg Kråka som kom ut ur bilen då. Hon är helt klart mycket tryggare tillsammans med dig.

  2. Jag tror att Kråka blir osäker när du inte är med och därför uppför sig ”exemplariskt” så långt hon bara kan. Hon vet att vissa beteenden inte är uppskattade och hon väljer att göra så mycket rätt hon bara kan i ren osäkerhet. Så tror jag det är. Och om hon är det minsta lik Xinga så blir hon dessutom låg och väldigt lugn när hon får en ny, relativt okänd förare. Hela personligheten dämpas liksom samtidigt som det osäkra blir tydligare och tydligare timme för timme tills det vänder när hon lärt känna sin nya förare och fått någorlunda förtroende för denne.
    Jag känner ju inte Kråka direkt, men jag har sett henne som ung, sett hur du är med henne och sett hur hon reagerar på dig och ditt beteende och det finns inget i det som får mig att tro att du inte är bra för Kråka. En som du säger ”bättre förare”(om jag tolkade dina ord rätt) kanske skulle ha pressat henne för att få fram önskat beteende snabbare men det tror jag är fel väg att gå med den typen av hund.
    Innerst inne vet du också att du är rätt för Kråka, du har erfarenhet av hundar med större issues än hennes och du är mjuk, kärleksfull, envis, tålmodig, rättvis och framför allt vill du din hunds absolut bästa. Tvivla inte på din förmåga, se på hur långt du ändå kommit med den här hunden. Tänk tillbaka på hur vi har diskuterat genom åren, hur du har vridit och vänt på dig själv för att hitta rätt väg, tänk på hur hon var och se på hur hon är idag. Du kan inte undgå att se förändringen 🙂

  3. Klart det inte finns någon bättre för Kråka än dig! Hon är en svår hund och du kämpar på så himla bra!! Kram

  4. Ja men läs i min db då om min spårtävling med Bisse, så känner du dej nog lite uppeppad. Du är garanterat inte sämst om man säger så… 😉

  5. Jag tror säkert du är en alldeles utmärkt matte till kraxet. Det är ju för övrigt inte ett dugg ovanligt att osäkra hundar som är otrevliga med andra hundar beter sig helt annorlunda när inte matte/husse är med.
    Bara till att kämpa vidare 😉

  6. Jag tror absolut inte att det skulle handla om att du är dålig för Kråka. Du är däremot en enorm trygghet för henne, precis som Elsa säger så var det ingen tuff Krax som var med oss i Uddevalla, jag fick gå rätt långt bort på en skogsväg för att svansen skulle komma upp. Det som ni jobbar med nu tror jag att varje förare som blir en trygghet för Kråka kommer att få jobba sig igenom. Men jag förstår att det känns frustrerande på något vis!

  7. Du är en kompetent, analytisk och begåvad hundtränare. Hade Kråka hamnat hos någon annan kanske hon inte hade levt i dag. Hon har utvecklats enormt, bara det senaste året.
    Det är hur som helst intressant (på ett teoretiskt plan ;-)) att hon beter sig annorlunda när du inte är med och jag känner igen det sååå väl. Jag känner många hundar som gör precis likadant. Inte minst de privatelever som jag har, vars hundar är sk ”problemhundar”. Varför? Tja, vem vet. Kloka ord av Mysla här ovan tycker jag. Ta ett djupt andetag, klappa lite på dig själv och träna vidare som du gjort. Det kommer fortsätta ge resultat. Kram,

  8. Ja du vännen jag tror att du redan vet vad jag tycker!!
    kram på dig

  9. Några små tårar på kinden här…
    Tack så massor, ni är underbara!

  10. Skäms på dig med såna funderingar. Klart som korvspad att du är bäst för Kråka. Men det är ju bara så att våra hundar är inte desamma när vi är med som utan oss.
    Klart hon känner sig säkrare med dig.
    Ska bli så kul att träffa er i okt. 🙂
    Kram

  11. Tror alla här ovanför fått med det jag tänkte skriva. Deppiga dagar har vi alla, när vi funderar i de banorna, och att en hund uppför sig bättre när inte husse/matte är med är ju inget unikt. Vi ger dem ju trygghet och så blir de nog gärna lite kaxigare. Hoppas det känns bättre idag!

  12. Du har fått så mycket kloka ord som jag håller med om så jag skickar bara pep- och tröstkramar.

  13. Bara genom att du tänker så där bevisar att du är bäst för Kråka anser jag 🙂

    Jag hade samma tankar med vår kortistös. Hon skötte sig också betydligt bättre när hon var hos en kompis utan mig än med mig. Tror att dom är tryggare med sin matte och genom det vågar bete sig mer kaxigt.

    Jag har ju aldrig träffat er men det jag har läst om er utveckling visar verkligen hur mycket det har hänt med Kråka bara det sista halvåret.
    Lycka till framöver!

  14. Alla andra har sagt så bra saker, så jag håller bara med och skickar lite kramar. 🙂 Jag kan ju rapportera att Yoda inte morrar lika mycket vid hundmöten när någon annan går med honom, har massor av teorier om varför, som bara handlar om mig och inte honom, dvs att jag gör något… Men kan ju vara ngt annat också. Kram!

  15. Trams! Varför skulle du inte vara bra för Kråka, AK? tror att du helt enkelt analyserar och funderar för mycket, vilket är helt onödigt. Du får inte glömma att hon nu är mitt i höglöp dessutom. När jag gått med henne själv – och även Anna – har det inte varit minsta bekymmer. Ingen låg svans eller Kråka alls:-) Att detta är en kull med mycket idéer, högvarvade motorer (iaf Ozzy & syster Jean) är ingen hemlighet. Och visst, en sådan hund är inte alltid så enkel. Men å andra sidan, om det var enkelhet vi ville ha så kunde vi ju i stället ha gått omkring med var sin handväska isf var sin högtempererad belgare. Den här kullen är också den mest utpräglat signalkänsliga jag hittills fött upp. Heja, heja, sluta nu med de urbota dumma funderingarna ifall du är bra för Kråka eller ej! Tänk inte så mycket i ”småatomer”-se helheten i stället! Tips: Gå gärna tillbaka i dina egna blogginlägg och läs om alla de otal gånger ni gjort kanonbra saker och träningar tillsammans! Glöm inte alla dessa gyllene tillfällen för ett enda kasst träningstillfälle!
    Kram
    Uppfödaren

  16. …..och jag tänker LÖP.
    Vi vet ju som har tikar att de inte alltid (läs oftast) är sig själva under löpet.
    Det är ju inte för inte som man inte får gå upp med en löptik på beskrivning eller test!!!! Dessa hormonella ”ups and downs”. Jag
    har två systrar till Kråka (+ min gamla tik) som är mkt ”märkliga” vid löp. Mara som visar mycket rädsla innan löp (vilket går över första dagen av löpet). Angie, som blir väldigt ”trött” efter löpet. Min gamla tik gick det över huvudtaget inte att träna med under och efter löp. Hon blev bättre först efter P-spruta!
    …och AK du är TOPPEN med och för Krax.

    Kram
    Farmor Anna


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: