Skrivet av: bacillen | lördag 8 mars, 2008

jag har…

…talat med min lilla häst i dag. Klappat på henne och lovat att det nog inte blir korvfabriken trots allt. Har borstat av henne och känt över henne. Ett sår på insidan av ett bakben fann jag, bara ett skrapsår, inget allvarligt. Vi kikade på henne i trav för att se eventuell hälta, men det syntes inget alls, skönt. Det kändes bra att sköta om henne men samtidigt kändes det tydligt att vi inte riktigt litade på varandra. Jag funderade för första gången när jag rörde mig bakom henne om hon faktiskt kunde slå mot mig, tråkig känsla som jag inte känt förut. Men nu kände jag mig plötsligt osäker. Bianca iakttog mig hela tiden med en ny blick i ögonen…eller så övertolkar jag, jag vet inte.. Hur som helst så gosade vi lite och smaskade lite godis, det var mysigt.

Fick också veta att ponnysarna varit ute på ett vådligt äventyr kvällen innan olyckan. Bonden skulle med hjälp av sina barn ta in dem på kvällen, när han stängde grinden och barnen höll varsin häst slet sig Bianca och strax även den andra. De gick inte till stallet utan kutade ut på vägen och fortsatte i full gallopp en bra bit. När P skulle fånga dem fick han en spark i magen av Madicken. Alla hade varit ganska uppjagade, det var en otäck upplevelse med hästar ute på en stor väg. Om detta påverkade det som hände mig med Bianca i går vet jag inte, men helt klart är att runt dessa små hästar händer det grejjer nu. Himla trist är det, men man kan konstatera att de är inga optimala barnhästar. En häst som tappas på väg från hagen ska stanna eller gå in i stallet, inte kuta i väg all världens väg.

Selen är sönder och behöver lämnas in till sadelmakaren för lagning. Jag vill inte köra på ett tag, men ska ändå laga den så att jag kan börja med tömkörningen så fort andan faller på. Vi ska också lägga ner mer energi på ridningen, lilla K och jag. Bianca behöver röra på sig om hon ska må bra.

Jag vill nog så snart det går flytta hem henne hit. Det skulle kännas bättre att jobba med henne här hemma, det kommer kanske att vara ett stort arbete att få henne trygg och riktigt körbar igen och jag vill jobba på det i lugn och ro, små steg i taget. Det skulle vara enklare att göra det hemmavid. Men då måste det stängslas och byggas ett stall/vindskydd. Till sommaren får det bli.

Tja…det verkar som att det blir mer hästeri, helt knäckt blev jag inte. Men jag påmindes om att det inte är nån lek, att det krävs ett engagemang på heltid att ha häst. Det funkar inte, för mig iaf, att bara ha hästen några dagar i veckan i ett annat stall. Funkar inte att bara åka ner och ta ut hästen på allehanda äventyr och tro att det ska fungera. Jag behöver leva med hästen på ett annat sätt för att jag ska känna mig trygg, det är förstås ingen garanti mot olyckor men jag skulle ändå känna mig tryggare.

Jag har ont i massor av muskler i dag. Fingret är blått, axeln är inte riktigt brukbar, och ett knä och en vrist ömmar vid belastning. Blåmärkena skiftar i vackra färger runt om på kroppen. Mörbultad var ju ordet.

Tack för er omsorg här på bloggen, för kommentarerna. Ni är kloka och vänliga, jag uppskattar det enormt!

Annons

Svar

  1. Bra att du åkte till hästen i alla fall även om jag förstår att den där känslan av att inte kunna lita på varandra inte känns helt kul. Jag har inte bara haft hästar som frivilligt gått in i stallet eller spontant stannat på gårdsplanene om de kommit lösa i stressade situationer, hästars första instikt är ju flykt så jag vet inte vad som är mest ”normalt” det skiljer nog från fall till fall.

    Jag förstår din frustration över att inte kunna ha hästen hemma, jag håller tummarna för att ni hittar tillbaka till varandra och att du får hem din lilla häst, det låter vettigt att fokusera mer på ridningen ett tag framöver tills ni känner er samspelta igen. Hur fungerar hon att longera? Det känns ju tryggare än att tömköra samtidigt som du har möjlighet att jobba henne en del?

    Lycka till!

  2. Det går fint att longera henne, så det ska jag absolut göra. Tack för iden!
    Nä, det är ju inte onormalt att en häst flyr när den blir rädd. Men det går/bör gå att träna en häst att inte fly så mycket när den blir lite rädd…oj vad rörigt det blev…
    Jag tycker också att en häst som inte blir rädd utan bara kommer lös, som när ett barn tappar taget på väg till hagen inte bör fly så långt, den bör hålla sig lugn och stanna eller gå till stallet.

  3. Skönt att du börjat resonera nu…
    Kan inte mycket om hästar men det låter ju vettigt det där med att ha henne hemma. Att ni måste ha en tryggt förhållande som byggs upp varje dag.
    Låter ju egentligen som hundar 😀
    Det går inte att ta ut dom då och då.
    Kontakten måste vara där dygnet runt.
    Kram
    Ingrid

  4. Oj vilka ”äventyr” det varit här då. Skönt att det inte verkar ha blivit några allvarligare fysiska skador trots allt. Hästar är ju starka djur, även om dom är små. Och jag känner igen känslan när man tappar tilliten för varandra. Det har hänt mig också. En häst satte jag mig aldrig på igen efter ett tillbud som slutade väl men kunde ha gått riktigt, riktigt illa. Litar man inte på dom är det jättesvårt. Hoppas ni får ordning på era känslor, både du och hästen, och kan komma igång igen.

  5. Skönt att du varit hos lilla B igen.
    Kan det vara hormonerna som börjat fara runt i shettiskropparna nu när solen kommit fram, det kan ju få de lugnaste märrar att få tokryck.

  6. Tack ska ni ha!
    Anna, du har nog en smart poäng där! Hormoner! Dessutom fäller de, det gör nog också sitt till..

  7. Jaap, fällning OCH brunst kan göra verkliga monster av gossehästar

  8. Aj och jisses, vilket äventyr du varit ute på med lilla Bianca… Påminner mig om varför jag avslutade min egen ”hästkarriär” efter en egen liknande incident för många år sedan…

    Hoppas dock (om du fortfarande tycker att det är kul att köra häst) inte låter dig avskräckas, utan tar nya, friska tag – om än försiktiga sådana.

    Förstår verkligen om du är i chock/eftertanke efter vad du upplevt! Hästar har ju betydligt mer ”power”; rent fysiskt styrkemässigt, än hundar då det blir ”skarpt läge”. Denna insikt skrämde mig efter min egen incident. Dock har jag flertalet gånger därefter suttit upp på olika hästryggar, men rädslan/oron finns ändå kvar som ett oåterkalleligt eko av vad som hände den gång jag blev varse vad som faktiskt kan hända om oturen är framme.

    Hoppas att Krax och Bacill klarade sig med ”hedern i behåll”?
    Kram och massa plåster på såren från
    Anne med galen flock

  9. Usch vilken hemsk upplevelse AK! Jag förstår att du blev chockad. Men skönt att höra att inga allvarligare skador uppstod…

    Du måste lova att säga till om det blir för mycket med alla bestyr kring nästa helg – orkar du med oss? Om du ändå gör det – kan vi hjälpa till med handling och annat?

    Massa kram från oss

  10. Vådligt äventyr du hade…. Råkade ut för en liknande händelse med min 2-årige travare och förstår att du har ONT.
    Rekommenderar dig att införskaffa en slagrem att ha på vid körningen. På så sätt kan hon inte sparka bakut och hamna över skaklarna med bakbenen.

  11. En slagrem ska jag kolla efter!

  12. verkade ju som om allt gick bra iaf… o att du varit där o ni ”pratat” gör nog sitt…

    Det där med osäkerheter o att inte lita på har jag med haft… Min travare ”flippade” ut under en ridtur och kompisen som red henne just då flög av..

    JAg pysslade om hästen under 5 veckor utan att rida… Vi byggde upp relationen på marken igen..

    Tillit till dessa djur med så mycket muskler är viktigt..

    Själv skulle jag aldrig låta ett barn hantera eller ta in utan övervakning…

    men.. nu blir det ljusare o de får mer energi…

  13. Ingela, det har aldrig varit fråga om att något barn hanterar hästarna utan övervakning…

  14. jag skrev det efter hur jag själv gör… sen om andra väljer att göra annorlunda eller hur de gör lägger jag mig inte i…

    Det är upp till var o en…

    Skrev inte heller att de hantera utan övervakning..

    Tydligen får man inte skriva hur man själv gör utan att orden läggs i mun på en…

  15. Läste nu vad du har varit med om. Det är riktigt otäckt när det händer olyckor med så stora djur (trots att det bara är en ”liten” ponny). Det finns mycket kraft i dem, särskilt när de blir skrämda.

    Var ute och körde en travhäst i skogen för flera år sedan när jag ramlade av, fastnade med foten och blev släpad efter vagnen. Hästen blev rädd och skenade, men jag hade tur och kom loss efter en bit.

    Jag hoppas att det blir bra för er igen!
    *kram*

  16. Skönt att allt gick bra! Snart kommer du kunna slappna av igen och njuta av hästlivet! Olyckor händer, det har bara lite mer effekt när det är hästkrafter inblandad.

    Själv har jag brutit nyckebenet efter ett fall från en fd. travhäst. Då var det slut på alla mina busritter. Efter ca 7 års självinlärd ridning gick jag till ridskolan. Numera skulle jag aldrig släppa kontrollen, så som jag gjorde med flit många gånger tidigare. Numera kollar jag alltid ”bromsen”. (Nu var det ca 5 år sedan jag red, men jag är väldigt sugen på att lära mig westenridning.)

  17. Skönt att du varit och pratat med lilla hästen 🙂
    Förstår precis tänket med att ta hem henne – hoppas det löser sig till sommaren.

  18. Oj.. jag har missat saker ser jag. Stackare där! Men jag tycker du resonerar klokt som vanligt och du kommer övr det här, det vet jag!

  19. Fy vilken hemsk upplevelse! Men vilken tur du hade, det kunde gått mycket värre! Hoppas att du kan få upp förtroendet för hästen igen, som du säger så är det nog lättare att träna om man har hästen nära sig varje dag!

    Kram

  20. Skönt att ni är på väg tillbaka!

    Jag känner igen det där med tossiga hästar om våren. Här bockas det stup i kvarten i galoppen känns det som nu när fällningen har börjat, det är samma visa varje vår.

    Hoppas ni får hem henne snart , det är bra skönt att ha dom nära och dessutom kunna bestämma över rutiner och tempo helt själv !!

  21. Men herregud!

    Vilket äventyr! Vet precis hur ont det gör att få en lårkaka av en kviga… Det måste ha kännts lika dant för dig stackare.

    Ni får ta ett steg i taget du och Bianca. Lära känna varandra på nytt och bygga upp relationen. hitta på saker som är roliga för er båda. Kanske en promenad i skogen på tu man hand? Ha med lite fika och sitta bredvid hästen när hon får beta av vårgrönskan. Sånt brukar ge en storartad effekt!

    Krya på dig gumman och ge bianca en puss från mig.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: