Skrivet av: bacillen | tisdag 22 maj, 2007

Valplukt, som balsam för en sorgsen själ

I går efter en föreställning på joels skola(teaterspelande barn yay!!) träffade jag en bekant i byn som berättade att hon har 8 veckors jack russelvalpar hemma! Gissa om jag var tvungen att följa med och titta! Fyra stycken glada frimodiga puppisar, söta så man ville ta med allihop hem!…eller inte!Jjag blev bara lite sugen, de är av fel ras och det är fel tid nu. Ändå blev jag nästan erbjuden en tik på foder. Ska hälsa på dem igen om några dagar och då ta med kameran! En kallades för kakan och var helt underbar!

Livet går vidare utan min Matilda. Jag har sorterat ut kort på henne. I största delen av myllans liv har vi ju inte haft digitalkamera så antalet bilder från förr är inte så stort…men visst finns det bilder, fina bilder, laddade med minnen. jag har studerat varje bild och frammanat tidpunkten för händelsen, ansträngt mig för att komma ihåg känslorna just då. En rolig men jobbig sysselsättning. G ska scanna in bilderna och de bästa kommer så småningom upp på matildas egna sida

Annons

Svar

  1. Låter som bra sorgeterapi, man måste tillåta sej att sörja en vovve, annars går man nästan under *veta av egen erfa.*
    Tänker på er .


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Kategorier

%d bloggare gillar detta: