Så här ser ut på vår köksbänk om vi glömt gurka framme…

Vem??

Nu är bagglammen styckade och stoppade i frysen. A, som hjälpte oss att slakta, hjälpte även till med styckningen.

Första snitten

Rätt mycket kött blev det. Drygt 18 kg har vi stoppat i frysen. Lammen vägde 26 kilo(småpojkar) tillsammans så nästan 70% tog vi till vara. Plus det jag frös till hundarna och det de fick smaska på när vi styckade. De tyckte det var julafton! (tur de har bra magar)

Slaktarhänder (mina) i arbete

Lilla K var med och täljde bort kött från revben, det mesta av det fick hundarna.

G maler köttfärs.

Det var riktigt kul att stycka. Och inte så svårt. Det gav mersmak!

När vi har slaktat kycklingar har vi alltid känt oss mer eller mindre äcklade, det luktar inte gott om döda höns…och fjädrar högt och lågt…

Men det här var inte äckligt alls, inte alls svårt att tänka sig att äta det.

Redan idag ska det bli lammfärsbiffar med vitlök och fetaost.

<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<

I går åkte Krax och jag till klubben i regnet för lydnadsträning ihop med Maria och Hera. Det var ett tag sen vi tränade seriöst nu. Och så himla kul att träffa vännerna igen!

Maria kommenderade oss i lydnadsklass 1. Kråka gick riktigt bra! Lite ofokuserad och het bitvis på fria följet men ju längre vi körde desto bättre gick hon.

Hon fick för sig att Maria/tävlingsledaren var lite mysko och var tvungen att skutta fram och kolla läget några gånger. Det gjorde inget för hon var med mig igen på direkten och fast att det blev lite jobbigt för henne så påverkade det inte hennes arbete i momenten. Även mellan momenten var hon fin och fokuserad(utom då hon kollade in M)

Jag tror att vi hade fått okej poäng på alla moment utom apporteringen då hon ställde sig upp första försöket.

Vi körde en gemensam platsliggning också. Jag valde att belöna direkt att hon lade ner huvudet. Hon tjuvstartar lite med det, jag får jobba med det separat. Platsen blev bara 30 sekunder lång, jag ville tokbelöna för att hon inte gjorde fel. Vi har ett tag haft ett mönster där hon börjar med att göra fel redan när jag lämnar henne, för att sedan kunna ligga längre. Inget bra mönster ju… Men nu blev det jättebra!

I övrigt är det ingångar från inkallning som jag verkligen måste jobba på. Hon kommer i hög fart och dammar in i mitt ben så det smäller. Jag har släppt igenom det alldeles för många gånger. Vet inte hur mycket energi det kommer gå åt för att ändra det. Tar gärna emot tips! Apporteringen måste också filas till. Signalkontrollen är i princip obefintlig och dessutom har greppet lossat lite. Framförallt greppet ska jag jobba med då det har stor betydelse för all apportering.

Bra att ha saker att jobba med!

Men i övrigt har jag snart inte så många anledningar kvar att inte anmäla till tävling… jag är dock en himla fegis och det är det som gör att jag drar mig för att anmäla. Men jag lovar, jag jobbar på det och det blir tävling framöver.

Efter bra träning i ymnigt regnande gick vi in och fikade. Maria hade goda matiga muffins med sig, tack för det!

Gott snack som vanligt och sköna belgartjejer som inte har några direkta problem med varandra men däremot kan tänka sig att vakta tillsammans mot mystiska ljud som stör!

En ljusgirlang i filt med stjärnor från IKEA, en filtlöpare och en ny vit tomte från Village. (kortet suger, jag orkade inte joxa med stativ…)

En julfågel från IKEA.

Man ser våra gamla fönster, innerfönster med tejpremsor för att hålla draget ute. Man ser också att det är dags att tvätta fönstren…

Jag var busig och rebellisk och skippade kyrkan för en skön promenad med hundarna. Tog med kattmat, tjänstetecken och föremål för att köra uppletande.

Vallade en smal korridor och lade ut fyra föremål. Tre ganska långt ut och ett på halva sträckan.

Kråka gick ut långt och bra och hittade direkt, fick lämna av och gå ut direkt utan belöning. Hittade föremål fort igen och kom in för belöning. Så fick hon jobba lite mer för tredje föremålet, fick belöning och sen fick hon det närmaste föremålet i näsan på väg ut och kom glatt in med det. Bra jobbat!!

Sen gick vi rätt långt innan jag satte hundarna på vägen och vallade en lite grundare korridor, mest för att det var sankt och jag hade dåliga skor Jag lade ut tre föremål.

Kråka gick ut i samma höga tempo alla tre skicken och letade mycket bra! Hon fick inte belöning mellan utan lämnade av och fick nytt letakommando utan att jag ens tog i henne. Riktigt jädra bra! Bacillen var med och sprang också….han letar nog inte direkt men jag såg honom peka på ett föremål en gång Fast hämta det överlåter han åt kråkfågeln

Resten av promenaden lekte vi med tennisbollen. Om man vänder upp mot matte kastar hon bollen ut i skogen åt sidorna och man får skutta efter den! Skitkul! Tillslut gick kraxet baklänges framför mig…halvsnyggt men roligt! Fick ändra lite så att det var ”gå fint” som gällde för att få kastad boll.

Med tungorna slängandes som svettiga slipsar kom hundarna hem, mycket nöjda! De har nog fått himla dålig kondis efter all hostvila. Men den ska vi snart få bukt med. Orken att jobba verkar dock  inte tagit stryk alls, tvärtom!

Bra start på dagen!

När Mannen och Mamman kommer  hem från kyrkan blir det IKEA. Också kul!

I går åkte jag och Mannen på spa. Säröhus, Särö(Göteborg)

Vi har bubblat, skrubbat, masserat, ätit och njutit som galningar!

Säröhus är ett spa som inte erbjuder några behandlingar, mer än sånt man kan göra själv. Man simmar runt i  den varma vackra poolen, däremellan spolar man upp varmvatten i nåt av karen. Så häller man i nåt skumbad eller badsalt(eller både och om man är som vi) och sedan trycker man på bubbelknappen och njuuuter! Vi har hunnit med tre långa sköna avkopplande bubbelbad under helgen. Man kan också simma ut utomhus och där njuta av kontrasten mellan det varma vattnet och uteluften.

När man blir sugen friskar man upp sig med juice och färsk frukt (och små chokladbitar med mintcrisp)

I ett angränsande rum finns en vattenmadrass med roterande massagestrålar som ger en alldeles ljuvlig massage.

I en hotellkorridor står en elektrisk massagestol där vi blev knådade på ett helt fantastiskt vis.

Maten var smaskig. Vi åt en trerätters meny som bestod av:

• Nordkalottassiette (rökt röding med rödlök, rom, creme fraische, sallad)
• Kokt kall kalvfilé med jordgubbssalsa och  rosmarinsky, potatistårta
• Mjölkchokladmousse

Efter middagen gick vi ner till källan igen och var helt ensamma resten av kvällen, ganska magiskt!

I duschutrymmet finns det förutom schampo och balsam, tre sorters scrubs. En sockerscrub med jordgubb och avocado och sesamolja. En saltscrub med grape och lime plus olja. En saltscrub med citron och fänkol plus olja. Alla tre helt underbara! Man blev totalt skrubbad, all gammal hud helt borta(att inte det blev stopp i avloppet ) Och av oljan blev man mjuk och återfuktad. Och dofterna…mmmm  Synd bara att det var åtskilda duschutrymmen….fast tur att vi var ensamma på kvällen och att min fräcke man kom insmygande till mig och skrubbade mig på ryggen

Det finns även rengöringskräm för ansiktet, peelingkräm, två olika ansiktsmasker, kropplotion, dagkräm, nattkräm samt hårgele. Jag smetade och levde om med allt utom hårgelen! Vilken lyx!

Man softade runt i badtofflor och frottébadrock hela tiden. Utom på middagen då vi snoffsade till oss…

Vi har verkligen utnyttjat tiden. Badat både fredag eftermiddag och kväll(med paus för middag) och sedan hela förmiddagen efter frukost.

Frukosten ja… hotellfrukost med allt vad det innebär, den var verkligen var fin! Välkokade ägg och wienerbröd, say no more!

Galet avslappnade var vi. Och tillsammans. Jag tror knappt vi varit mer än några meter ifrån varandra på hela tiden, förutom i duschrummen då… Det ger energi och kärlek.

Mannen i mitt liv.

Helgen har inneburit olika sorters bubbel.

Anläggningen för oss själva på kvällen.

Salt och skum att skopa i karet.

G njuter i bubbelbad.
Bilderna är tagna med G’s nya mobilkamera. Sony Ericssons Satio. Fin kamera med 12.1 megapixlar.

Man säger ibland att det inte hänger på fotografen om det blir bra bilder, utan att utrustningen är viktigast… Det borde ju i så fall inte spela någon roll vem som trycker på knappen, eller hur? Då kan man fundera över varför det bara finns en enda användbar bild på mig från helgen. Inte ens efter PS. Kan ju iofs bero på motivet också…

I rest my case.

…mer ofta än så blir det tydligen inte bloggat nu för tiden. Ganska illa.

I måndags blev det äntligen slakt här på gården. En man kom hit och hjälpte oss. Han sköt och avblodade dem samt flådde och tog ur. Det gick väldigt lugnt och fint till. Jag tog ut dem ur stallet och A höll dem i några sekunder innan skottet kom.

Fina små killar. Sirius och Neville. Våra förstfödda här på gården. Lite lite sorgligt men inte alls otäckt. De har haft en skön barndom och dessutom börjat smaka på tonår och vuxenliv.

Jag var tvungen att gå ifrån och åka till klubben för att ha måndagsträff. Där blev jag tillfrågad om jag ville prata lite om klickerträning för kvällens valpkurs. Så klart jag ville! Fast lite prat blev det inte, det blir det ju sällan i mitt fall

Jag babblade på i vanlig ordning, men det som gjorde babblet riktigt bra var att jag fick låna en liten sprallig valp att visa med. Han var inte med på kursen utan besökte klubben med sin matte för att få miljöträning och lite träningstips. Han var väldigt vild, ville inte alls sitta fast i kopplet utan sprattlade och gapade allt vad han orkade.

Jag fick några köttbullar och klickade raskt för att han fokuserade. På ingen tid alls hade han fattat galoppen och började bjuda sättanden i rask takt framför mig. Han blev väldigt fort otålig om jag sträckte tiden men vilken liten hund det var! I en enklare miljö hade han nog sprutat ur sig beteenden redan första passet. Han provade tassar och han provade buganden och lägganden. Riktigt härligt! Mitt all den här klickerglädjen gjorde jag mitt yttersta att förklara min syn på hundträning. Att välja positiv förstärkning och glädje. Att välja bort korrigeringar och tjat. Att alltid fundera på om hunden har en chans att förstå vad jag kräver av den, om den kan lära sig något.

Det var engagerade kursdeltagare som kom med bra frågor. Roligt!

Jag blir alldeles upplivad av sånt här! Det ger energi.

Kråka har också energi. Med två makabra döda lammhuvuden på tomten(ännu inte bortplockade efter slakten) kan hon gå häpnadsväckande långt i fritt följ. Sen får hon springa och gnaga och dra lite i dem, det är mumma tydligen :S

Med hostan nästan helt borta, bara frustanden då och då, börjar det bli dags för lite mer seriös träning. Jag ska ta några pass för att kontrollera vår status i de moment vi har. Sen blir det lite nya moment tror jag, är sugen på det. Rutan och fjärrdirigering tror jag blir kul att jobba med nu över vintern.

Hej hopp!

Det hostas och harklas fortfarande, men inte lika illa. Bacillen fick hostmedicin en kväll och det tog verkligen skruv…han hostar mycket mindre nu. Jag tror så klart inte att det är medicinen som fortfarande gör att han hostar mindre, utan det sammanföll väl bara så.

Kråka är sjövild. Hon tycker det är värdelöst att vara sjuk. Så fort jag gör en antydan att resa på mig eller gå mot dörren är hon redan där och smäller ner handtaget och virvlar ut i hallen….ungefär då har hostan hunnit i kapp henne och hon gör ordentliga frustanden. Hon gör bocksprång ute i trädgården och tjurrusningar mot grinden som att hon hoppas kunna övertala mig att ta med henne ut.   Härom kvällen frågade jag henne om hon ville gå lite fritt följ och hon joddlade av lycka och förutom ljudet var det nog hennes snyggaste ff hittills!

Bristen på stimulans har också gjort att hon fallit tillbaka i sin destruktiva ovana att slakta mina tröjor om hon kommer åt. En skön och snygg grå munkjacka föll offer den här gången. Antalet fleecetröjor som hon gjort hål i är stort…

Troligen går det att låta henne anstränga sig lite mer om bara några dagar. Men jag tror verkligen på att konceptet total(så total som det går…) vila är bra, de har ju inte alls hostat så illa som det kan bli, inte så himla länge heller.

Bacillen vet jag inte om han vill anstränga sig mer, han är rätt nöjd med att ligga nerbäddad under en filt hela dagarna och under täcket i sängen hela nätterna. Han kommer bara fram för att äta och lunka ut och kissa. Är det ingen som ser honom när han ber om att gå ut tar han kattluckan… Men hostan vill han garanterat slippa, finns ingen som kan se så miserabel ut som den hunden

Det här drömmer nog båda om, bus och röj och skrål!

Ja här hostas det ordenligt nu. Kennelhosta.

Kråka blev smittad för snart två veckor sedan och hann i sin tur smitta ytterligare ett par jyckar innan jag visste att hon blivit exponerad och det bröt ut på henne i lördags.

Efter två dagar började Bacillen också hosta och han är så klart mycket mer illa däran än Kråka. Han hostar hela tiden, så fort han rör sig det minsta och även mycket på nätterna. I kväll ska han nog få lite hostmedicin men jag är lite osäker på doseringen….han är ju inte så stor.

Stackars mina älsklingar!