Kråkas flygturer

Världens bästa Bacill! Som får oss att le och skratta varenda dag, utan undantag!

Alla har gjort det.

Nu har jag också börjat. Och det är skitkul och går finfint!

Vi ska leka burlekar på tränarkursen nästa helg, men jag var tvungen att tjuvstarta lite Och hussen har sytt ett sketasnyggt överdrag också!

Att få henne att gå in i buren var enkelt så klart. Så har det värdeladdats i massor.

I kväll har vi jobbat med buren och tre burgare med Bravo. Har börjat skicka henne in i buren och det funkar bra! Ibland snedtänder det lite dock och det blir en snurr på vägen in En snurr kan väl aldrig vara fel!?

När jag läser Maria Yttermyrs braiga beskrivning av burlekar ser jag att jag inte riktigt gjort allt i ”rätt” ordning. Kanske ska skärpa mig lite och inte bara köra på känn….

Rolig träning och rolig hund!

plans…

Men bra i alla fall.

Jag och kraxet har varit på klubben och tränat. På tisdagar samlas ett litet gäng som tävlingstränar. Det finns då goda tillfällen att träna väldigt tävlingslikt eller åtminstone få kommendering.

Jag började lite(läs mycket) klantigt med en budföring. Kråka vägrade dock att göra ingång på främmande mottagare. Jag blev lite förvånad för hon brukar gilla budföring och inte ha åsikter om mottagaren… Men jag tar det på mig för hon var rätt nyss uttagen ur bilen och dåligt förberedd. Bytte mottagare till Maria och då gick det bättre. När jag sedan gått en snabb rastningsrunda och Kråka fick bajsa(!) var hon i sitt rätta träningsmodus igen.

Platsliggning i grupp gick väldigt bra. Jag fick inget hakan i backen när jag la ner henne och då fick det gå utan. Jag känner att jag provar mig fram lite just nu och att det är viktigast med bra upplevelser… Hur som helst låg hon jättefint med mig på 15 meter och rottishane på 4 meter vid sidan. Hanen gnällde några gånger och spanade lite på Kråka men hon ignorerade honom fullkomligt och fokuserade noga på mig. Riktigt snyggt! Tiden kan nog ha varit cirka två minuter.

Direkt efter platesen gick jag bort och belönade med lek, hon var härligt taggad! När jag plockade undan leksaken kom hon direkt i utgångsposition och ville mera. En rottweilertik var i närheten och gjorde ett lite farande åt vårt håll, Kråka hoppade till mot henne också men vid mitt rop vände hon direkt, väldigt bra! Hon fick massor med dragkamp som belöning!

Tränade fritt följ med Marias ögon som bra extra hjälp. Kråka gick med bra attityd och med bra position. Det enda Maria anmärkte på var att hon går lite snett med rumpan ut (och det har jag nog anat även om det är svårt att se när man tränar ensam) Med bra belöningsplacering tror jag att det går bort fort. Det syntes att vi tränat tyckte Maria och det är ju väldigt roligt att höra. Några pass med klossen har gjort bra saker både med positionen och med trängningarna. Och att jag håller på mina kriterier så klart.

Så provade vi hopp-sitt. Ingen succé  första försöket så jag delade upp i delar och fick på så sätt till det bra. Maria och jag pratade om att jag kanske borde prova att noggrant baklängeskedja det momentet och se om jag kan få det riktigt hållbart.

Efter trevlig fikapaus med hela gänget tränade vi igenom GF-mappen ”ligg” med ganska bra resultat. Det vi behöver fokusera på är frivilligt ligg på avstånd, samt ligg under baklängesmarsch-vilket Kråka har varit asbra på men nu har jag tränat så mycket ställande att hon hellre väljer det Det är det där med balansen….och att hunden fortfarande inte är 100% repetitionsklok, vilket så klart är ett tränarfel. I mitt fall är det att jag tidigare hjälpt henne för mycket…

Kråka lekte väldigt fint i dag, jag tycker att vi är i ett bra flow med leken just nu!

Under fikapaus och andra pauser har Kråka fått ligga stilla en hel del, det går bra och hon verkar helt bekväm med det.

Jag är nöjd och glad med dagens träning trots att jag inte riktigt följde min plan

Tränade med Lena och Mille på förmiddagen. Mille tycker att det är varmt och blir ganska obstinat. Men är ändå världens skönaste boxer med go attityd! Det går framåt för dem!

Kråka fick komma ut för att visa ”klossen” Var dock inte alls med och fick efter lite funderande och spanande hoppa in i bilen igen.

När vi blev själva fick hon komma ut och prova igen och då var hon på hugget minsann! Tränade ingångar och fritt följ. Jag måste ha nån som kollar på fria följet, det är svårt att hålla rätt kriterier när man inte ser… Annars var attityden fin i dag!

Körde ställanden både stillastående framför och under marsch baklänges. Börjar funka ju. Först ett pass med frivilliga, sedan med kommando.

I dag lekbelönade jag nästan bara. Hon är på i leken och kommer fort tillbaka med leksaken. Tiden mellan jag tar undan leksaken tills hon är i fokus eller upprepar beteende blir allt mindre, det är riktigt bra!

I morgon blir det mer träning på klubben. Maria och Hera kommer, det blir bra med extra ögon till hjälp   Jag ska gå igenom de GF:en vi har i läxa till nästa tränarhelg som närmar sig med stormsteg. Ska målen uppnås är det kanske så att jag måste lägga på ett kol

Jag har köpt en äggklocka, så i morn ska jag ta kontrollen över korta intensiva pass!

<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<

På eftermiddagen red Kerstin Flisan i paddocken och det gick fint! Jag behövde inte longera innan. Vi provade en snäll typ av inspänningsanordning i gummi. Jag gillar inte inspänningar alls, men vi provade i alla fall. Spände inte in alls mycket, bara så att hon blev lite mer lätthållen för Kerstin. Hon brallade inte i galloppen vilket var väldigt skönt, både för Kerstin, hästen(tror jag iaf) och mig… Vi provade så klart att ta bort inspänningen och hon gick bra då också, inget busande. Med inspänningen gick hon lite mjukare och blev lite enklare att sitta på. Vi fortsätter dock att träna ridning utan att spänna in hennes huvud…Kerstin ska lära sig att rida hästen till rätt form. Gott att det funkade i alla fall. Jag longerade lite i slutet i stället och lilla hästtanten travade så mjukt och fint, och bjöd glatt på galopp, fast då gick det gärna lite väl fort!

<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<

I kväll har det varit både kyrkorådsmöte och föräldraföreningsmöte. Man kan inte vara på två möten samtidigt så jag fick prioritera. Valde helt rätt då det bjöds på smörgåstårta!

När jag var på hemväg seglade ett stort åskväder upp och vi drog raskt ur alla kontakter. I höstas smällde det ju ner precis utanför vårt hus och flera elprylar gick sönder. Det vill vi ju om möjligt undvika. I kväll blev inte åskan så långvarig och jag kunde dega vid datorn igen. Skööönt! Men åska i april, är det vanligt?

Så nu återstå bara att slappa lite till, läsa en bit i spännande boken och sen sova.

Jag tar rätt mycket fårbilder….bor nästan i hagen ju… Men jag ska inte plåga er för mycket

Bara lite…

När baggen Johan kommer så nära är man lite försiktig, det händer att han buttar till. Men oftast är han en försiktig gentleman….

…som bara vill ge hussen en liten puss

Vackra vilda Bellatrix. Ett hår av hin som redan terrar sin bror, mamma och de andra tackorna, bara en vecka gammal

De kan ligga stilla också, och är sötare än socker.

Alldeles nyfödde lille Nevil Longbottom.

Börjar med att lugna all oroliga. Ponnypromenaden i går gick kalasfint. Hotet om korvfabriken är över för den här gången Uteritterna har ju gått finfint ganska länge nu så jag oroade mig verkligen inte. Jag oroar mig egentligen inte för ridning på bana heller, mer motion bara så är hästen mer hanterbar. Jag ska heller inte pressa varken unge eller häst som i torsdags…det tjänar ingen på och nästa gång kanske inte odsen är på vår sida…

Alltså. I dag har vi varit på Kerstins första fotbollscup. Hon har tränat fotboll i två veckor(!!) Dessutom var de kort om folk i F10, så hon spelade mot större tjejer.

Vår karriär som fotbollsföräldrar har inte varit direkt full av succéer. Joel spelade fotboll i nån säsong som lågstadiebarn. Han hade ingen direkt bollkänsla, och fick mest sitta på bänken. Jag blir galen av sånt där elittänkande redan på barnnivå när allt bara ska vara på lek! Som tur är ledsnade Joel(och vi) rätt fort.

Men nu är det alltså dags igen. Och Kerstin verkar av någon underlig anledning ha bollkänsla. (hur gick det till? Pappan kan med lite vilja sparka på en boll och jag snubblar bara jag ser en) Och snabb är hon, hon sprang faktiskt i kapp de stora tjejerna i dag relativt enkelt. Säkert alla bra muskler hon får när hon rider, för ridning är en mycket smartare och på alla sätt bättre sport ju!

Det är helt okej att åka på fotbollscup när man tar med hela familjen och hundarna. Vi gjorde en picknick av det med god kycklingsallad och fika. Det är också en kul social tilldragelse med andra hejande föräldrar. Fast G och jag kvalar nog ändå inte riktigt in…vi kan inte låta bli att garva åt allt kul som händer(snubblingar och sånt) och är nog inte alls tillräckligt seriösa

Hundarna har varit så duktiga! Rena barnmagneterna. Kråka tycker egentligen att andra ungar är otäcka, men med köttbullar i näven på dem trixade hon mer än gärna. Succen var total när hon levererade snurr efter snurr! Kul att kommandot funkar fint även från främmande ungar! Det var så mycket barn på vår filt att Kråka inte ens iddes bry sig om att de klappade lite på henne. Annars är det mest Bacillen som tigger klappar och kel av barnen En ny ordning råder för Kraxet nu och hon måste ligga stilla trots alla störningar, det funkar över förväntan och hon ligger tryggt trots springande barn och flygande bollar.

Joel släpade sig upp i morse med typiska tonårsminer. Men efter några timmar i solen tinade han upp och har njutit lika mycket av dagen som vi andra. Det är skönt att vara tillsammans.

Kerstins lag vann inte ett dugg. Några mål blev det men de andra lagen var starkare i dag. Nästa gång kommer vi igen!

Kråka och jag avslutade fotbollscupen med ett uppletande. Jag vallade(i crocs på fötterna) en smal korridor 50 meter djup, lade ut 3 föremål. Kråka satt i bilen och såg mig gå iväg men inte direkt nån synretning. Hon gick ut så otroligt bra på två skick och plockade två föremål. Och jag är tidernas klantskalle som inte hade köttbullarna redo utan skickade en tredje gång medan G hämtade dem….då gick hon inte alls lika djupt utan segade runt lite. Jag gick ut i korridoren och skickade om, då hittade hon och det blev stor köttbullefest Fotbollscupande och uppletande har gjort flygmaskinen riktigt trött och nöjd nu, skööönt!

Om någon undrar varför inte Bacillen fick göra uppletande är det för att det kvittar honom fullständigt. Han brukar kuta ut i rutan, peka på ett föremål och ropa ”Här är den, DU kan hämta den!!” och sen gör han annat, dvs pinkar på närmsta stubbe…..

I dag har världens vackraste man och jag varit gifta i elva år. Jag fick en stor tulpanbukett i morse. Jag är en lycklig kvinna jag.

Hoppas lördagskvällen blir lika fin för Dig som den kommer att bli för mig. Grillning och ett gott glas rött.

…nu på förmiddagen.

Hedvig hade precis fått ett bagglamm när jag kom ut för att fodra.

Stor stark kille.

Kaoset som rådde innan jag fick in henne och sonen i stallet utan att resten av flocken knödde sig med in, eller Hillevi med dotter knödde sig ut var obeskrivligt…

Men till slut, efter att fårskötare Nordangård överlistat de dumma fåren(hur svårt kan det vara då?) är alla djur på rätt plats.

Efter en stund av förvirring har nu också Hedvig och Hillevi sorterat ut vilket lamm som är deras och lugnat sig.

Var är vallhundarna undrar ni? Den lille svarte sitter i solen och vägrar göra annat… Den stora svarta vimsar runt på gården och tycker att det är otäckt otäckt med får!

Lammungarna har fått namn

Vi var så klart tvungna att komma på ett tema. Det började med den första tackan som födde, Halastjärna. jag tyckte det kunde vara kul med stjärnnamn till hennes ungar. Så spånade jag…. Sirius är en stjärna…..lammungen är därtill kolsvart, Black. Sirius Black. Så kollade vi internet(så klart) efter mer stjärnnamn och finner att det finns en stjärna som heter Bellatrix. Och då blir ju naturligtvis lammungens namn Bellatrix Lestrange. Nu har helt plötsligt stjärntemat blivit ett Harry Pottertema. Tacklammet som föddes i går fick namnet Luna Lovegood.

Fint va!!

I dag har lilla K ridit. Och i dag har lilla K’s mamma begripit att den här ungen inte är en vanlig unge. Hon är gjord av stål.

Vi red ner till en av hagarna som också funkar som ridbana. Det började fint. K skrittade och travade hästen mjukt och fint. De tränade på avsaktningar och igångsättningar. Så bad jag att hon skulle fatta galopp. Då brallade Flisan och Kerstin flög av. Så travade de igen…. och så upprepades det. Inte mindre än sex (6!!) gånger flög ungen av. Några gånger var det bara avhalkningar, men minst tre gånger var det rejäla flygningar med brak i backen. En gång knockade Fly till med halsen så att Kerstins haka sprack lite. Jag kan inte ens räkna alla gånger Flisan bockade men Kerstin satt kvar i sadeln!

Dagens bästa(värsta) citat: ”mamma, jag har lite svårt att andas och min haka blöder…” Efter att hon dammat i backen med hela ryggen så att luften fullkomligt gick ur henne.

Jag vet inte…kanske skulle vi gett upp…? Inte jobbat vidare….lite mer damage controll… Men vi blev båda fyllda av jävlar anamma och ville få hästen att begripa. Till slut skärpte hästen sig och det gick att fatta en galopp utan brall. Det hela kändes dock rätt osäkert för Flisan blev ganska uppstissad av hela aparaten. Vi gick en promenad efteråt så att svetten fick torka och vi andas ut.

Jag känner mig som en riktigt kass mamma som inte bara utsätter mitt barn för det här utan också pressar henne vidare…

Samtidigt är jag så stolt över henne att det fyller hela mig! Vilken annan unge kan man se ramla av sex gånger, resa sig upp, gråta lite, men sedan kliva upp på hästen och fortsätta jobba?? Jag slutar inte lovorda henne. Hon kommer att spricka av stolthet! Och det är mycket bättre än att hon känner sig rädd inför nästa gång hon ska rida. Jag är också stolt över att vi lyckades vända nederlaget till stora stolta leenden och segerkänsla. För har man fortsatt kämpa trots att hästen fortsätter busa så har man segrat. Att inte bli rädd och lägga av är också att segra.

Att Flisan busade i dag är inte märkligt med facit i hand. Dels har vi inte ridit mycket i den hagen, dels reds hon bara två dagar förra veckan plus att gräset växer och ger energi= för mycket energi. Nu ska hon ridas på långa promenader hela helgen och sedan ska vi prova igen på måndag, men då ska jag longera henne först.

Nu ska jag fortsätta lovprisa min fantastiska mygga! Hon sitter nybadad i nattlinne och och är ljuvligast i världen!