Kråkas flygturer

Träningen med L&M fortsätter. Himla glad hund som smittar med sin energi!

Vår egen träning fortsätter så klart också.

Kråka är så rolig att träna med och jag är nog nästan alltid glad efter ett lydnadspass. Så känns det i dag i alla fall Oplanerade och relativt ostrukturerade är vi men roligt har vi. Kråka är verkligen oftast med på noterna. Jag är inte helt konsekvent med att inte pocka på hennes uppmärksamhet och det borde jag kanske vara, ge henne mer ansvar så att säga. Men jag struntar lite i det och kör på i egen style.

I dag putsade vi väldigt välbehövligt på högersvängar med bra resultat. Helt plötsligt gjorde hon snygga svängar och jag belönade uppenbarligen rätt för det blev ännu bättre. Kul!

Jobbade med sättandena också. Hon har inte haft bra förståelse alls för att sätta sig på avstånd(andra sidan hindret…) men med träning nu så har poletten ramlat ner och hon sätter sig.

I dag tog Maria och jag in tjejorna samtidigt på planen och tränade ganska nära varandra. Bra träning! Båda hundarna klarade av det kanon och vi till och med lade plats med ca 10 meter i mellan. Att få träning och platsliggning att fungera bra med värsta antagonisten måste väl anses som överträning? Klarar hon det klarar hon allt

Glada Kråkefian klarar allt!!

<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<

Mina bästa stunder just nu är nog nästan när jag åker själv till stallet på kvällen. Jag tar in ponnysarna och fodrar sedan borstar och visiterar jag Flisan noga och avslutar med lite pälsglans och kamning av den tjocka manen och långa svansen. Att höra hästarnas tuggande och bara vara där är som plåster på själen.. Flisan är så snäll, aldrig har hon lagt öronen bakåt, aldrig har hon nafsat. Hon vill vara nära, vill gosa och nosa. Och tänk, fast jag matar henne med godis ur handen blir hon inte naffsig och tiggig, vad märkligt

Kråka har fått ta del av hästmyset också. Hon får följa med till stallet på kvällarna och springer lös i stallet. Spännande tycker hon och skönt. Skönt att hon är så vänlig med hästarna, de verkar gilla henne också. Hon går nära men inte respektlöst nära. Det verkar osannolikt att Fly skulle sparka efter henne men man vet ju faktiskt aldrig. Kråka är lydig och rättså balanserad även på stallplanen nu, vet inte hur det gick till men nåt rätt måste jag ha gjort. Tidigare var det bara kattjakt i huvudet på henne. Dutti flygfågel!

”jag sa ju det”