Kråkas flygturer

Tänk att en av fyra kan lämna ett så stort tomrum efter sig.

Det låter nog allvarligare än det är, sanningen är att maken är på jobbresa i Kroatien över helgen. Lyxigt värre är det för honom, nytt jobb som inbegriper sköna resor.

Så vi sitter här i lilla huset och känner att vi saknar vår make/pappa. Vi har det lite mysigt också men nåt fattas liksom i myset.

Kallt är det men med hjälp av goa barn har det släpats in en massa ved och nu knastrar det gott i kökspannan. Jag funderar på att tända i kakelungnen också, den ger en så skön värme. En massa värmeljus har vi tänt och de skiner så gott.

Kerstin och jag har varit på ponnypromenad för andra dagen på raken. Flisan rör sig fint, ingen hälta. Hon är väldigt pigg så jag håller henne i grimskaft för att lilla K som nu inte ridit på evigheter ska känna sig helt trygg.

Det känns gott, men än litar jag inte på att vi är hältfria…

I dag har jag givit fåren hö för första gången i höst. De såg skeptiskt på det först, inte direkt svultna. Men efter en stund mumsade de ändå i sig det mesta. Mysigt var det iaf att ge dem mat, tidigare har det ju inte varit direkt mycket skötsel av dem, de sköter sig själva på betet. Nu blir det lite mer pyssel. Jag måste bland annat köpa halm så det går att bädda i deras krypin under ladan. Livet på landet blir mysigare när det rör sig i hagarna

Tori Amos – Winter