Kråkas flygturer

Kråka fick ett ängsspår idag igen (femte spåret den här veckan, vad händer??!)

Liggtiden blev fem timmar, dels enligt planen men också för att familjegudstjänst och skatproofing av hönsgården kom emellan.

Fem timmars liggtid får galendalen att flaxa mindre, mycket mindre. Hon spanade en del, det åkte bilar på vägen och två små fula hundar promenerade förbi, klart de måste spanas på

Spåret råkade korsa en liten grusväg som råkade gå rakt över fältet, jag visste inte det innan men valde att köra på ändå. När Kråka kom till vägen kom hon av sig ordentligt och slutade spåra. Jag råkade hjälpa henne lite genom att gå lite i rätt riktning. Jag vet att jag inte borde göra så, jag vet att det gör henne mer benägen att kräva hjälp i fortsättningen och att en del av vår problematik med att hon flyger till min sida vid minsta påverkan från mig beror på att jag faktiskt har hjälpt henne i för stor utsträckning. Det är inte enkelt att spåra med en lite osäker och ibland omotiverad eller splittrad hund, om man inte gillar att stå still länge och spana på spanande hund….

Tillbaka till dagens spår då… En godisburk låg vid 75 meter, en låg vid 100 meter. Hon blir glad och hungrig vid burkarna, det är kul! Efter första burken tog hon upp spåret jättefint och spårade snyggt till slutet.

bildbevis- näsan i backen

Så nu fortsätter jag med gamla spår, ökar längden på dem, fortsätter öka motivationen med smaskenslådor som apporter och hoppas på att vi ska få till bra appellspår snart.