Kråkas flygturer

Varma goa flickor i försommarsolen

I morgon ska vi ta med Bianca till sjön och se om hon vill simma.

Jag skulle åka till en kompis för glatt umgänge och spårträning.

Hade gjort mig och hundarna i ordning, packat i grejerna i bilen.

Då startar den inte!!!!!!!!!

VA!?

Batteriet är stendött. Detta har hänt ett par gånger den senaste tiden. Nu får maken vara så snäll och se till att fundera ut vad som är fel.

Jag borde ju samla ihop mig och lägga ett spår till dogsen här hemma, men jag ids inte, luften gick som ur mig.

När jag och hundarna hämtade Kerstin i skolan gick vi vägen om dammen. Det var tänkt att hundarna skulle svalka sig…och så badade vi fötterna…och så tog vi av oss byxorna och badade benen…och så tog vi av allt och doppade oss. Det var ljuvligt!! nå…okej då..lite kallt var det..men ljuvligt!

Efter maten åker vi ner till sjön och testar temperaturen där!

En inte så kul grej är att Kråka var dum mot en Jack Russelhane förut, vi gick en sväng ihop och han är verkligen världens mesta gentleman. Så var de lösa och skuttade ihop, allt gick så bra….tills det inte gick bra längre och hon spöade honom. Stackars Douglas, han bara slappnade av i hela kroppen och väntade tills hon vrålat klart…sen skakade han på sig och viftade på svansen igen…men han tyckte nog att hon var en störd tjej…och det är hon ju, riktigt jäkla pantad. Jag är så himla trött på att hon inte ens kan umgås med sjyssta helreko hundar som absolut inte utgör ett endaste hot mot henne. Usch. Och det gör mig ledsen…

Häst: Jag tömkörde Bianca i går. Hon var pigg som vanligt. I början var hon lite tittig, det är ovanligt, men småtjejerna hade dragit fram små stockar i hagen som hinder när de leker häst och de var tydligen lite otäcka

Jag jobbade massor i skritt med sidvärtsrörelser, hon flyttar undan fint men jag tycker det är jobbigt med hennes mun, hon går gärna och gapar undan för bettet….bitvis går det bättre och bättre så jag antar att jag får fortsätta på samma sätt då det ändå blir lite bättre. Det slår mig hur otroligt lite hon kan, hästen är verkligen outbildad.

I trav och galopp är hon duktig, lyder mina röstkomandon perfekt för igångsättning och avsaktning.

Jag tränade henne i att ha tömmen bakom rumpan, det tyckte hon var görotäckt i början men slappnade av och gick bra efter en stund. Det märks att hon är rädd…. Vad som är himla fint är att hon verkligen lyssnar på mig och söker trygghet i mig, om jag är nära när hon blir rädd trycker hon sig intill mig och slappnar av. Är jag en bit bort och hon inte blir så rädd att hon får panik, lyssnar hon på mig och kommer springande till mig. Lilla hjärtat <3

Hur ska jag kunna lämna ifrån mig den lilla hästen? Hon har verkligen tagit en bit av mitt hjärta. MIn första ”egna” ponny som hon ändå är. Men dyker det upp en bättre ridponny för Kerstin så lämnar vi tillbaka Bianca, så blir det… Usch!

Hund: Maken och jag körde lite förlängda budföringar med Kråka….kanske början på rapportträning?? Hunden tycker det är vrålskoj att springa fort till sin husse! Kul!!

Tränade lite gympa på bollen med henne också. Hon är så rolig, blir vild och galen på bollen men gör fina skiften mellan sitt, ligg och stå.

Bacillen får lite mer mat nu, han blev så smal ett tag och var enligt egen utsago på väg att svälta ihjäl Nu är han lite mer nöjd, men jag passar på honom, han blir lätt rund, kastrat som han är. Han är glad och skällig som vanligt, inte många trista stunder med honom faktiskt.

I dag har vi grottforskat.

Jo det är faktiskt sant, vi följde med en speleologklubb till töllsjögrottan. Vi har varit där flera gånger innan, lekt i bergen och bara krypit lite i några grottöppningar, nu blev det mer på riktigt.

Min fysik är inte riktigt lämpad för ålning i trånga utrymmen så jag stannade vid ytan med hundarna, en hel del klättring blev det dock och lite kryp, för att känna på känslan. Maken och båda barnen följde med in i grottorna, utrustade med hockeyhjälmar och pannlampor, underställ och knäskydd. Barnen är förstås helt orädda, helt utan klautrofobiska tendenser. De älskade varje sekund och särskilt J fick följa med djupt in i berget och klarade sig väldigt bra ihop med de vana grottfolken Maken var nervös några gånger men tyckte ändå det var skoj. Det hela gav nog mersmak och vi kommer att försöka hänga på klubben fler gånger vid andra grottor.

När familjen var djupt nere i berget åkte hundarna och jag för att spåra. Jag hittade en underbar skog där jag la ett 400 meter långt spår med 5 apporter till Kråkan. När det låg till sig satt jag i solen och läste deckare. Kan det bli bättre? Bacillen fick inte spåra, han fick i gengäld grottforska lite senare, den lille killen, han är verkligen byggd för trånga utrymmen och klättring. Men lite vana kommer han att bli en bra speleologhund! Nå, tillbaka till spåret, Kråka spårade fint! Lite strul vid apporterna där hon inte kom in med dem utan bara kastade dem. Ska värdeladda lite pinnar snart så löser det sig. Tempot var bra, i början låg hon till och med på och jag nästan brände mig på min mjuka lina…. Sista apporten låg i högre ris och den var svår..hon struntade i den helt först men jag bromsade och då började hon TITTA efter den, hmmm.. Efter en stund kopplade hon på snoken och plockade den och fick jackpotbelöning!! Får ta och gömma pinnarna i spåret va!

När spåret var klart var även grottmänniskorna nästan klara för dagen, men först hann vi med lite mer klättring och krypning i grottöppningarna. När vi kom ner från berget fick hundarna lite simning i sjön, det var uppskattat. Vi andra väntar tills temperaturen har stigit lite i vattnet

Nu är det kväll och jag, maken och hundar har sovit ute i solen på en filt, barnen har gonat sig framför tvn, väldigt skön lat eftermiddag/kväll.

I övrigt har det varit lite tungt ett tag, både på hundträningsfronten och mer personligen. Därav den totala bloggtorkan, en hel vecka utan blogg….

Antar att det kan bli bättre…

Sommarlov känns helt OK.

I morse räddade mamma, inte bara sitt eget liv, men sin väninna och hennes sommarhus!

När mamma vaknade på morgonen var det rök i taket och när hon gick in till väninnan var hon avtuppad!! Mamma fick liv i henne och rusade sen upp på övervåningen, som var helt rökfylld, och hittade elden! Den släckte hon sen genom att springa upp flera gånger med en balja vatten!

Sen ringdes det brandkår som kom tillsammans med ambulans. En lite märklig sak var att mamma fick beskriva för 112 var staden ligger!! Sen var det ju ytterligare mil att beskriva ut till sommarstugan. Ska inte larmtjänst veta sånt??

Mamma och väninnan är på sjukhuset nu med lindriga rökskador.

Min mamma hjältinnan!

Vilken himla välsignelse att du vaknade! Någon vakade över dig!

<3

En av mina favoritlåtar, av någon outgrundlig anledning skänkerden här låten mig harmoni

Lisa Ekdahl – vraket

Bärga vad du kan från det här vraket
det finns en spillra av mitt forna jag
Ta då med mig hem gör mig vacker
låt mig sova i din säng ett tag, låt mig sova ett tag

säg minns du hur det är jag brukar vara
minns du hur stabil jag var igår
nu är jag påväg att lösas upp till ingenting
för dagen har varit prövande och svår
kanske onödigt svår

Bärga vad du kan från det här vraket
se på mig kisande, se mitt bättre jag
Se med blida ögon, klarögt vaken
inse att jag bara haft en liten motig dag
och det kan vem som helst ha
men du kan enkelt göra allting bra

Men mig ska du inte tycka synd om
du vet väl hur nöjd jag brukar va
Jag tror att du ställs i min väg för att du
kan återställa allt så allt blir bra.
Du kan enkelt göra allting bra

för nu ska du säga följ nu med mig
nu ska du säga ta min hand
säg att du begriper du förstår och allt det där
säg att du har känt precis såhär ibland
säg att du har känt såhär ibland

Bärga vad du kan från det här vraket
se på mig kisande, se mitt bättre jag
Se med blida ögon, klarögt vaken
inse att jag bara haft en liten motig dag
och det kan vem som helst ha
men du kan enkelt göra allting bra

Bärga vad du kan från det här vraket
Säg turen vänder ska du se
Lova när jag somnar att du vakar över mig
så att inget mera ont ska kunna ske
nu ska inget mera dumt få ske
säg mig att du lovar mig det

Bärga vad du kan från det här vraket
se på mig kisande, se mitt bättre jag
Se med blida ögon, klarögt vaken
inse att jag bara haft en liten motig dag
och det kan vem som helst ha
en liten motig dag, det kan vem som helst ha
men du kan enkelt göra allting bra

Till Gabriel..

Budweiser Donkey

Man kanske skulle ha en åsna…

..att veta vad kommandot betyder.

enkelt va?

Jo…

Fast jag hör till kategorin klickertränare som fegat ur och bara tränat en miljard upprepningar av frivilliga beteenden och alltså inte döpt dem till sitt och stå och ligg med mera. Min hund kan massor men inte så mycket på kommando. Dumt om man ska tävla eller hur!?

Fanny har skrivit ett bra blogginlägg om detta

Jag har provat några pass med den serien av ”kommando – k/b – fri”, som hon skriver i inlägget, och efter lite fipplande och några repetitioner som inte blev så himla bra så börjar Kråka nu få en ganska bra förståelse för skillnaden mellan stå(som är ett ganska nytt kommando för henne) och ligg.

Väldigt rolig träning för helt plötsligt tog vi några stora steg framåt i vår träning, jag har ju ett bra tag känt att vi står still och stampar men nu rasslade det till lite.

Detta med signalkontroll samt ett stort fokus på roliga åtråvärda belöningar har verkligen gjort mycker för vår träning det senaste.

I Biancas stall har det bara bott två trånande shettisdamer. Tills nu då, för nu har Bellis flyttat in. Bellis heter egentligen Belcar och är en whelsh mountain. Mycket stilig tycker shettisdamerna.

Bianca är ranglägst så vi tyckte det var en bra ide att hon och Bellis fick lära känna varandra lite på egen hand innan Madicken fick blanda sig i leken.

Bianca var inte helt säker på den nye stilige herren, men ville förstås visa vem som kan kuta fortast i köttbullegalopp!! Att bellis inte riktigt galopperar köttbullegalopp vet hon nog inte… Han har en mer smäcker utsträckt stil han… mer ädelt blod i de ådrorna kanske.

Lite pipande och lite sura öron blev det men väldigt lite. Vad som blev mer var springande! Som de kutade runt! Lilla Bianca blev alldeles svettig och flåsig, stackaren!

Madicken fick också komma in i hagen och det blev mera springande, lite mera pip och en och annan välriktad spark(i luften förstås)

Äkta köttbullerejsande!!

Sen lägrade sig friden och efter ordentliga rullningar började de beta, Madicken och Bellis nära varandra som två nykära tonåringar och Bianca på lite avstånd.

Skönt att det gick så himla bra!