Kråkas flygturer

I bland blir det intensivt på jobbet. Det kommer in flera svårt sjuka hundar samtidigt och andra blir dåliga efter operation, allt på en gång förstås! Som praktikant har jag inget ansvar vilket är ganska skönt i såna lägen, men det ger ju också en försmak om vad arbetet kan innebära, stressen, de snabba besluten, ordningen som krävs, diciplinen…  När det därtill är en oerfaren veterinär som jobbar och ska ta besluten ställs det ännu högre krav på djursjukvårdaren, att komma med förslag och tips, samt hålla ordning på rutinerna. Tänk att jag ska stå där en dag, med det ansvaret.

En del av fallen berör mig starkare än andra. Gamla tikar med livmoderinflamation, givetvis går mina tankar till Matilda. I går kom det in en, hon lades på operationsbordet men fick avlivas där. Och lite vanskötta ömhetstörstande hundar, de myser jag lite extra med, badar och gör fina, klipper bort alla tovor… Svårt akut sjuka djur där veterinären inte hittar felen men djuret faktiskt håller på att dö framför ens ögon, det enda man kan göra är att underlätta… En liten liten hundvalp med brutet ben, djursjukhuset är ingen plats för valpar, man får göra sitt bästa för att de ska må så bra det går.

Djuren är fantastiska. Vissa måste man sticka så många gånger för att få det blod som behövs för prover eller för att få i kanylen som behövs för medicinering. Man måste rengöra sår, byta bandage, klämma urinblåsor, hålla fast för diverse undersökningar. De finner sig, en del gnäller lite, rycker lite, men de flesta finner sig i behandlingen utan protester, tillitsfulla och helt fantastiska!