Kråkas flygturer

… men kul! Ett träningspass som gav mig lite att fundera över.

I dag har Kråka och jag tränat i hop med Kaysa, en bruksare med en miljard års erfarenhet av hundträning.(så är hon väldigt gammal och elak också *vinkar till Kaysa*)

När vi kom till bk stod hon där och annonserade glatt att hon hade lagt ett spår till Kråka…Skoj! Det var bara att sela på och sätta igång. Kråka började fint och hade som vanligt sitt lite försiktiga tempo. Kaysa tycker att jag ska bli bättre på att hålla sträckt lina, så att kraxet inte reagerar så om linan kör fast eller liknande. Vid flera tillfällen gick spåret över stigar(hundraststigar med massa dofter) och hon löste det ganska bra trots ovana störningar. 4 pinnar fanns i spåret och vid två markerade hon tydligt, vid två fick jag hålla igen lite innan hon plockade upp.

Väldigt kul att gå ett spår någon annan lagt och utan snitslar, fast om inte K hade gått med oss vet jag inte om jag hade läst hunden tillräckligt väl så att vi kommit rätt….?? Kul också att Kråka jobbade på trots att det var lite svårt för henne. Jag vet inte hur långt spåret var..men det är nog bland de längre hon gått(vilket ändå inte är alls långt)

Efter spårande körde kaysa sin hund i uppletsrutan på 4 av mina föremål. Kul att se en så självständig hund!

Kråka fick också köra upplet, detta har vi tränat alldeles för lite!! Men med tips och pepp från kaysa fick vi jobba ordentligt och nu har jag en plan för hur jag ska träna.

Överlag ber min hund mig ganska mycket om hjälp…och trots att jag tycker att jag inte ger henne den hjälpen måste jag bli ännu bättre på att låta henne jobba själv så att hon växer i arbetet.

Till sist blev det lite lydnad. Kaysa trodde vi skulle köra igenom ettan..HAHA! Det finns inget att köra igenom ännu! Men linförigheten kikade vi på. Kaysa tränar inte som jag är van vid och kom med lite andra ideer för hur hon tyckte jag ska träna krax…jag provade och efter en stund blev det fina resultat och en bra linförighet på raksträckor. Jag ska fundera lite på hur jag kan fortsätta träna nu…. Lite myror i huvudet fick jag.

Allt som allt himla bra träning!

Jag förstod att Kaysa tyckte att vår nivå är skrämmande låg med tanke på min hunds ålder…..HA! Hon skulle bara veta hur lite vi tränat, för med tanke på det är nivån ganska hög….. men jag vet att vi behöver träna massor mer för att komma nån vart…och nu är vi på gång, ökar i den takt jag mäktar med.

Vi är ganska trötta nu både jag och lilla krax….nu blir det fredagsmys för hela slanten.