Kråkas flygturer

Lilla Bianca kan springa jättefort!

Jag smet hemifrån för att få egentid med hästen…igen! Efter en lite märklig eftermiddag kände jag att jag behövde det. Dessutom har vi har fått diagnosen på bilen…ny motor, en kostnad på 30 000……inte alls kul, men som tur är så ordnar det sig troligen så bra det går med pengarna.

Bianca var pigg och glad som vanligt och vi lyckades samarbeta så att hon stod helt still vid anspänning och påstigning, duktiga kloka ponny! I dag fokuserade jag på tempoväxlingar….stallägaren har kört henne ett par gånger och har varnat mig för hur het och hård i munnen Bianca är. Jag har dock inte märkt detta…eller jo, pigg är hon, men inte svår på något vis. När jag jobbar med tempoväxlingarna skritt>trav>skritt med inslag av halter så blir hon väldigt lydig, inga tendenser till att vara hård i munnen alls. Jag har funderat på om jag skulle behöva köpa ett skarpare körbett, men är hon så som hon är nu behövs då inte det!

Vi hittade en lång gräsväg…där busade vi och körde full gallopp! Jädrar vad kraftfull hon är! Och glad! Hon kickade lite busigt några gånger! Det är säkert vansinne och dumt, men så otroligt kul!!

När vi kom hem hade det börjat skymma…jag måste köpa bra reflexer snart!

Bianca var ordentligt svettig efter vår tur, så det var allt lite jobbigt för henne. Nästa gång blir det tömkörning igen så att jag också får jobba och bli svettig

I morn får det nog bli lite hundande…både i verkligheten och här på bloggen…det tycker kråka också…

Vi har fått låna en Rockard/sulky! (vad är egentligen skillnaden?)

Efter lite pumpande av däck och skruvande av sits selade vi på Bianca och spände för.  Hon har ganska svårt för att stå still så det blir spännande att köra henne helt ensam. Körningen i sig gick kanonfint! Hon är pigg men lydig, ganska känslig i munnen och lyhörd för min röst, Härligt!! Dessutom är hon ju så underbart orädd, ja jag tjötar jag vet! men det Är fantastiskt med en häst som inte ens viftar på öronen när en timmerbil dundrar förbi!

Vi travade i rejält tempo en bit och hon fick galoppera en bit också…Hon tyckte det var störtkul, och jag med! När man ställer henne och styr i serpentiner över vägen blir hon ganska lösgjord och fin, även om hon har en stel sida. Jag såg ett fint fält inte långt från stallet, jag ska fråga om jag får köra på det, då kan vi grejja med lite dressyr!

Att träna på(i första hand)

• stå still när man spänner för
• stå still när man kliver upp i vagnen
• stå helt still i halterna
• ett travkommando ”Ssss”
• avsaktning från trav till skritt, tar lite för lång tid nu, hon är pigg!

I förlängningen ska Kråka läras att springa bredvid vagnen på höger sida. Verkar det fullständigt vansinnigt att tänka sig hunden i sele bunden i vagnen, ungefär som i springern, med sån där säkerhetsutlösare?? Jag tror att Kråka skulle tycka det vore skoj att hänga med ut å kuta! På småvägar kan hon förstås vara lös men jag måste också kunna köra på större vägar och då törs jag inte lita på lydnaden…. Nåja det är framtid än så länge, först ska Bianca och jag bli ett säkert ekipage!

Var med J och en klasskompis till honom på Harry Potter and the order of the Phoenix, alldeles för forcerad om man jämför med boken…men som film betraktad var den ändå helt OK! Vissa av skådisarna är riktigt bra, och det räddar faktumet att några är ordentligt patetiska. Jag älskar ju hela HP-prylen och suger i mig alla detaljer i miljön som bara är underbar!

När vi var hemkomna smög jag mig hemifrån utan lilla K’s vetskap och åkte till Bianca.  Att få mysa med lilla hästen ensam är ju så gott! Hon njuter av pysslet. Och ja, jag njuter förstås också!

Selade på henne och tömkörde.  På rakt spår(grusvägen) tränade vi stanna och starta samt backa(steg bakåt på kommando belönades med att få gå framåt…är det NH tänk tro?). Även en del serpentiner blev det över vägen. På gräsplanen ställde jag ut lite konor och så tränade vi på volten. I vänster varv var hon mjuk och fin, lätt att samla och böja igenom. I höger varv var hon väldigt stel även om det blev bättre, vi har lite att arbeta med där. Nästa gång jag tömkör ska jag ha en körpisk med mig, för att enklare kunna påverka bakdelen. Det var länge sen jag tömkörde och tömkörning på volt har jag egentligen väldigt lite erfarenhet av…men häftigt nog är det nästan som att rida…eller köra…jag känner verkligen hästen i tömmarna och hon var väldigt lydig! Det gick lätt att samla henne vilket var otroligt skoj!

Pigg är hon den lilla rallyponnyn, när jag frågade om hon kunde trava fort svarade hon med att fråga om hon fick galloppera det fick hon, fast bara några språng, jag orkar faktiskt inte kuta så bakom henne! När hon travar på volten utanför mig räcker det att jag går fort, men när hon gallopperade…ja då gick det fortare!

Jag ska absolut träna på att få kommando för trav och gallopp. Inom körvärlden är kommandot för trav ett ”Ssss”  Det ska vi nog få till!   Jag är också ganska säker på att om jag tränar mycket på följsamheten, lydigheten för styrning och halter samt igångsättningar kommer det att bli lättare även för lilla K i ridningen.

En mycket positiv sak med hela hästandet är att jag rör mig mycket. Och jag rör mig utan att tänka på att det är jobbigt eftersom jag jobbar fokuserat med hästen. Efter lilla turen idag var jag svettig, men det var faktiskt Bianca också, jättebra!!

När jag kom hem hade en kompis ringt om en sulky vi nog kan få låna! Ska ta reda på mer om det i morgon, spännande!