Kråkas flygturer

med och om Kråkan.

Åkte till kallebäck för att vara med på skotträningen. Tji fick jag, för pga medlemsmöte var det ingen skotträning… Det fina med kallebäck är ju dock att det smäller lite hela tiden eftersom skjutbanan ligger så himla nära. Som vanligt inga kråkreaktioner på skott.
Kråka var väldigt nosig och tyckte dessutom att hundar större än småpudlar skulle hålla sig långt bort! Men med mycket klickande och strategin att flytta runt mycket slappnade hon av fint!

Jag förstärkte kontakt. Trots att vi faktiskt tränar lydnad väldigt sällan är hon förvånansvärt klickerklok den lilla fågeln! Växlade mellan frivilligt ligg och sitt, hon har svårare med sitt, måste balansera upp det lite. Fick några fina ingångar. Förstärkte sedan sitt vid sidan. Började med att ta ett steg med kontakt. Hon var väldigt duktig!! Och sedan gjorde jag roliga knasgrejjer! Förstärkte frivilligt hopp över hinder. Sedan satte jag henne vid hopphindret..och fast hon egentligen inte kan sitta kvar på kommando så kunde hon det idag..troligen på grund av mitt kroppsspråk.. och jag kallade in henne över hindret!! Ett moment klart till lydndsettan   som vi kanske inte ens ska tävla. Vi fortsatte buset med att ta både balansbom och A-hinder, det var inga problem alls! dutti jycke!

Som avslutning bad jag Karin att leka kamplek med henne, vi kastade trasan mellan oss och bjöd in till lek, men icke sa nicke!…antingen var hon trött eller så är det så nu att hon inte vill kampa med andra…vet inte!  Ska snart prova med inte så trött hund! Mht är snart men jag antar att hur mycket eller lite kamp och tillgänglighet hon än visar då förändrar inte hur hon egentligen är eller vad jag känner för henne! Inte heller förändrar det hennes och mina förutsättningar att nå våra mål!!

I dag skulle jag träna med Karin&Kata&Alice…Så jag packar bilen med saker och hundar och far mot härkeshult nånstans i närheten av landvetter. Kommer lite sent för jag vimsar lite på vägen, vägbeskrivningen var bra men jag tolkade halvbra Så står jag där vid bommen…alldeles allena…. Ringer till Karin som förvånat säger, när jag undrar var hon är: -Men det är ju på fredag vi ska träffas!!   GAAH!! Min virrhjärna har rört till det igen! och varför jag bestämde fredag är märkligt för då är ju lilla k hemma från dagis och det är således ingen bra dag att träna hund… VimsX2!!

Nåja, ingen skada skedd för Karin ger mig en annan vägbeskrivning till den plats hon nu, onsdag eftermiddag, befinner sig på och jag börjar min färd. Men!! Inte går det enkelt det heller! Vimsar igen och kommer ut på fel håll på motorvägen!!  Då går luften ur mig lite och jag ringer till snälla(det gillar du inte att höra va? ) Karin och meddelar att jag ger upp. Efter att jag tankat(röd lampa som ilsket lös hela vägen genom skogen..) kommer jag dock på att jag är nästan i lerum. Jag ringer till Maria och får lov att våldgästa henne en stund. Min räddare i nöden, Tack Maria! Kråka och Hera tränar på att inte leka som de vill, utan ligga/sitta fint i köket när vi snackar och fikar. Bra träning det med ju, även om det nog i Kråkas ögon inte mäter sig med ett spår…..

Jaja..vad är väl en bal på slottet..?

Nästa gång jag bestämmer tid och plats med någon ska jag tatuera in dagen i pannan……

Vi är dock fortfarande träningssugna och kan med mycket guidande ta oss till gbg ganska lätt!! (tips till alla gbg:are som läser min blogg )